Den här webbplatsen använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används. Läs mer om cookies och hur du kan stänga av dem.

OK
Till textinnehållet på sidan. Tryck Alt+S
Ulricehamns stads och redvägs härads sparbank

Ulricehamns Sparbanks historik

De första sparbankerna

Den första sparbanken i modern mening, Ruthwell Savings Bank, grundades i Skottland av kyrkoherden Henry Duncan år 1810. Tidigare hade det funnits särskilda sparkassor för arbetarna vid större bruk och fabriker i bland annat Tyskland. Henry Duncan gick ett steg längre och kungjorde att vem som helst, när som helst skulle få sätta in hur små belopp som helst. När det i Sverige började bildas sparbanker på 1820-talet, hämtades mönstren från Skottland. Sveriges första sparbank startades i Göteborg 1820 efter initiativ av en från Tyskland inflyttad köpman. Stockholms första sparbank öppnades 1821 och följande år bildades det sparbanker i residensstäderna Vänersborg, Mariestad och Karlstad.

Sparbank grundad i Ulricehamn 1852

Grundandet av en sparbank i Ulricehamn beslöts vid ett sammanträde på rådhuset den 12 mars 1852. Bankens verksamhetsområde skulle vara staden Ulricehamn och kringliggande bygder. Sparbankens grundfond åstadkoms genom aktieteckning och reglemente för Ulricehamns aktiesparbank antogs av Kungl Maj:t den 25 aug 1852.

Till sparbankens förste och ende tjänsteman utsågs kronofogden A R Sandberg, som skulle vara kassör och räkenskapsförare. Till banklokal upplät Sandberg rum i sin lägenhet. Regelbunden kontorstid var två förmiddagstimmar varje helgfri lördag. 

Sparbanken blev folkbank

Organiserandet av aktiesparbanker gjordes omöjligt genom 1875 års sparbankslag. Deras bolagsform måste förändras. Några av dessa sparbanker förvandlades till sparkassor, andra blev affärsbanker.

Det fanns också en möjlighet att organisera om aktiesparbankerna till folkbanker, där viss vinstutdelning fick förekomma.

Vid bolagsstämma med delägarna i Ulricehamns Sparbank 1876 dryftades de nya bankbestämmelserna. "På fleras begäran" beslöts om en utredning om sparbankens upphörande och inrättande av en folkbank i Ulricehamn.

Efter ett par stämmobeslut beslöts om avveckling av sparbankens verksamhet och sparbankens upphörande vid utgången av år 1879.

Ulricehamns Folkbank 1880-1889

Ulricehamns Folkbanks styrelse konstituerades den 23 april 1880. Sparbankens tillgångar och skulder övertogs av folkbanken. Sparbankslokalen i gård nr 6 vid Storgatan övertogs av folkbanken, som där startade sin verksamhet i februari 1880.

Folkbankens första år gav goda resultat, men 1887 skrevs det i års redogörelsen om dåliga tider för jordbruket och förluster för banken vid konkurser och inställda betalningar. För folkbanken gällde Kungl Maj.ts tillstånd till bankrörelse, den sk oktrojen, endast till utgången av år 1889.
Då förlängd giltighetstid skulle sökas, visade det sig att aktiekapitalet måste ökas från 120.000 kronor till 200.000 kronor. Men vinstutdelningen hade under de senast förflutna åren uteblivit och aktieteckningen misslyckades. Enda utvägen blev en avveckling.

Ulricehamns stads och Redvägs härads Sparbank

Ulricehamns Folkbanks misslyckade försök att fortsätta sin verksamhet uppfattades i Ulricehamnsbygden som en motgång. Det var därför en välkommen nyhet, när det i Ulricehamns Tidning den 22 nov 1889 var införd en annons, där "stadens och ortens män" kallades till ett sammanträde tre dagar senare för grundandet av en sparbank.

Sammanträdet var välbesökt och där beslöts enhälligt bildandet av Ulricehamns stads och Redvägs härads Sparbank. Den skulle övertaga och fortsätta den upphörande folkbankens verksamhet.

Genom annons i Ulricehamns Tidning kungjordes, att sparbanken i Ulricehamn skulle börja sin verksamhet den 1 mars 1890 i den lokal i gården nr 6 som folkbanken hyrde ut.

Sparbankshus vid Järnvägstorget

Sedan 1874 hade bankrörelsen bedrivits i gård nr 6 vid Storgatan, men det var inte förrän 1913 som sparbanken blev ägare till hela fastigheten Storgatan 6. Avsikten var att husen skulle rivas och ett nytt sparbankshus skulle uppföras på tomten. För husbygge krävdes dock inköp av en mindre del av granntomten i söder, den sk Hallska fastigheten. När detta köp efter långvariga förhandlingar misslyckades, slutade det med att sparbanken i stället 1917 köpte gården nr 13-14 vid Järnvägstorget.

Sparbankshuset öster om Järnvägstorget invigdes i april 1924. Byggkostnaden blev ca 215.000 kronor. Bankstyrelsens ordförande Mauritz Anell och sparbankens kamrer Viktor Fagrell hade all heder av byggföretagets fullföljande.

Sparbanken sålde nu Storgatan nr 6 där man bedrivit bankverksamhet i 50 år. Där uppfördes 1925 den nuvarande byggnaden, bl a inrymmande Duka-butiken.

 

Namnändring till Ulricehamns Sparbank

Genom 1952 års kommunreform bildades i Ulricehamnsbygderna de tre storkommunerna Redväg, Hökerum och Åsunden. I samband därmed utökades sparbankens reglementsenliga område till att omfatta inte endast Ulricehamn, Redväg och delar av Ås härad, utan också Marbäcks och Tvärred pastorat i Kinds härad, där banken tidigare haft många kunder.

Då hade vid huvudmännens sammanträde år 1948 namnet Ulricehamns stads och Redvägs härads Sparbank ändrats till Ulricehamns Sparbank. 

Nuvarande sparbankshuset uppföres

Sparbankens behov av större lokaler hade dryftats i flera år, när det vid huvudmännens sammanträde 1956 beslöts om inköp av ett centralt beläget tomtområde i kvarteret Tullen vid Lilla Torget i Ulricehamn. Tomtpriset var 260.000 kronor.

Efter tomtförvärvet dröjde det till 1961 innan den gamla bryggerigården och tullhuset revs och grund lades för en ny sparbanksbyggnad, som skulle bli ett dominerande inslag i stadsbilden kring Lilla Torget och den norra infarten till Ulricehamn.

Sparbankshuset invigning ägde rum den 1 mars 1965. Initiativtagare och ansvarig för byggets genomförande var sparbankens VD sedan 1947, Tore Kedinger. 

Förvärv av Föreningsbankens kontor i Ulricehamn

Efter bildandet av FöreningsSparbanken AB erbjöds de fristående sparbankerna att förvärva Föreningsbankskontor på sina respektive orter. I Ulricehamn träffades avtal om köp och det formella övertagandet av Föreningsbankens kontorsrörelse i Ulricehamn skedde den 1 april 1998. 

Bildande av en fond

År 2005 bildades Sparbanksfonden Ulrica i syfte att bidra till allmännyttiga ändamål. Det största projektet som fonden har varit med och finansierat hittills, nämligen Kallbadhuset i Ulricehamn, stod färdigt 2008.

Läs mer om Sparbanksfonden Ulrika

Stäng Skriv ut