Andreas Wallström, prognoschef på Swedbank, benar ut innebörden av lågkonjunktur och de medel som finns för att stävja den.

Vad är egentligen en lågkonjunktur?
Några av kännetecknen för lågkonjunktur är att vi ser försämringar på arbetsmarknaden, arbetslösheten stiger, sysselsättningen minskar, produktionstillväxten dämpas. Hushållens konsumtions utvecklas svagare, man blir helt enkelt mer försiktiga och sparar mer av sin inkomst. Det finns inga förutbestämda siffror att om tillväxten är X, så är det en lågkonjunktur.

Finns det olika slags lågkonjunkturer?
Det finns grader i hur djup och allvarlig en lågkonjunktur är. En svacka är en mildare version av lågkonjunktur och en recession är en djup och beständig lågkonjunktur. Om man går tillbaka till finanskrisen, 2008/2009, så var det en väldigt djup lågkonjunktur, där produktionen sjönk drastiskt, arbetslösheten steg snabbt, och sysselsättningen minskade. Andra lågkonjunkturer kan vara så milda att de knappt märks för det stora flertalet. Just finanskriser brukar ge svårare lågkonjunkturer, som bankkrisen i Sverige i början på 90-talet. Lyckligtvis är ju de också ovanligare.

Om vi skulle få en global lågkonjunktur nu, vilka faktorer ligger bakom?
Vi har under 2019 sett indikatorer som skulle kunna betyda att vi är på väg mot en lågkonjunktur. Tillväxten minskar såväl globalt som i Sverige. Framförallt tre faktorer ligger bakom.

  • Handelskonflikten mellan USA och Kina, som har lett till införandet av tullar och osäkerhet om vart konflikten ska ta vägen, dämpar förväntningar och investeringar.
  • Kinas inhemska ekonomi växer långsammare än tidigare, mycket på grund av en omställning från att vara världens fabrik till att bli en mer inhemskt driven tjänsteekonomi med lägre tillväxt. Om Kina växer långsammare, växer resten av världen långsammare.
  • Det faktum att amerikanska centralbanken under 2017 och 2018 höjde räntan. Man gjorde det för att signaler i ekonomin då såg bra ut, men möjligen gick man för långt med räntehöjningarna. Fed har även tidigare anklagats för att ha drivit på lågkonjunkturer med för stora räntehöjningar, vilka leder till en högre räntebörda för amerikanska hushåll och företag som då drar ned på konsumtion respektive investeringar.

Till detta kan läggas specifika problem inom bilindustrin, som fortfarande utgör en stor del av den globala ekonomin, där stora strukturella förändringar inom branschen gör att bilkonsumtion dämpas.

Lågräntemiljön - Vad betyder det och är det här för att stanna?

Finns det specifika faktorer iSverige just nu som triggar en lågkonjunktur?

Inget specifikt i Sverige driver mot en lågkonjunktur just nu, utan det är framför allt de här globala faktorerna. Men prisnedgången som vi såg på fastighetsmarknaden för två år sedan har lett till viss osäkerhet och försiktighet – framförallt hos bostadsbyggare – med en minskad bostadsproduktion som följd. Swedbanks bedömning är i nuläget att svensk ekonomi står inför en mildare avmattning snarare än en lågkonjunktur. Tillväxten ser ut att bli lägre men produktionsnivåerna alltjämt höga. Avmattningen på arbetsmarknaden förväntas också bli förhållandevis mild. Samtidigt är denna prognos förknippad med flera osäkerheter och vi kan inte utesluta att vi hamnar i en lågkonjunktur

Hur lång är en lågkonjunktur?
Förr brukade nationalekonomer skämta om att år som slutar på 0 och 5 är högkonjunkturår, men på senare år har cyklerna blivit allt mindre regelbundna. Men det finns fortfarande en logik i att en lågkonjunktur följer på en högkonjunktur som följs av en lågkonjunktur. För i en nedgång blir folk mer pessimistiska, och efter ett tag når man en botten, och så blir folk mer positiva och glömmer bort att det kan gå dåligt, och så når man en överdriven optimism, som till slut leder till ett fall. Att det tagit så lång tid från förra finanskrisen till en ny lågkonjunktur kan ha att göra med att den senaste krisen var så djup, och påverkade så många människors framtidstro, att återhämtningen har varit mer försiktig. Men sen når man ändå det där läget när man glömmer bort, och så tippar det över till en period av optimism.

Omvärldsanalys från Swedbanks avdelning för makroanalys

Måste det finnas lågkonjunkturer?
Ja, det är svårt att förhindra svängningarna i konjunkturen. I Sverige har beslutsfattare varit ambitiösa i sina försök att mildra svängningarna, men vi har ändå fått erfara både toppar och dalar.

Är det bara dåligt med lågkonjunktur?
I huvudsak är det någonting dåligt i och med att människor blir arbetslösa, ungdomar får svårt att komma in på arbetsmarknaden, vilket kan sätta permanenta spår. Men det finns de som lyfter fram positiva faktorer, bland de negativa, bland annat att vi i svåra tider tvingas tänka om, vilket kan leda till att vi lämnar olönsamma projekt bakom oss och skyndar på strukturella förändringar. Det finns också en kritik mot den ”lätta penningpolitik” som förs idag, med låg ränta, att den håller improduktiva företag under armen. Samtidigt är det svårt att väga denna eventuella sidoeffekt mot att ett antal människor förlorar sina jobb.

Vad är inflation?

Hur kan man stävja en lågkonjunktur?
Staten kan stimulera ekonomin i en lågkonjunktur, till exempel genom ökade transfereringar till hushåll eller kommuner. Men det är ganska svårt att styra, för det är lättare att komma överens om stimulanser än åtstramningar, vilket historiskt ofta lett till svaga statsfinanser. Det är också en svår timingfråga, för ofta när politiker väl har tagit ett beslut om en åtgärd, så riskerar det att vara för sent och konjunkturen kanske redan är på väg upp igen. På detta sätt har finanspolitiken inte sällan snarare ökat konjunktursvängningarna. Sverige har haft stora ambitioner att dämpa konjunktursvängningar, men har ändå haft stora svängningar, mycket på grund av att ekonomin är så mycket större än det offentliga och bland annat styrs av den globala utvecklingen. Vi bör därför räkna med svängningar i konjunkturen även framöver.

Börsturbulens i spåren av handelskonflikt

Vem ansvarar för stabiliseringspolitiken i Sverige?
I Sverige har i huvudsak Riksbanken ansvarat för stabiliseringspolitiken sedan inflationsmålet infördes 1995. Sen är ju Riksbankens primära mål att hålla inflationen på två procent, vilket inte alltid behöver vara förenligt med att dämpa konjunktursvängningar. I dag tycks också räntevapnet för att möta en eventuell lågkonjunktur mer eller mindre uttömt i flera länder, inklusive Sverige. Både Riksbanken och den europeiska centralbanken har minusräntor och utrymmet för att sänka räntan mer är begränsat. På senare tider har därför flera ekonomer, i Sverige och globalt, argumenterat för att återigen ge finanspolitiken en större roll i stabiliseringspolitiken.